Grill och bad!

Skön dag idag och naturligtvis bestämde vi oss för att ta en sista tur med Marie före jag åker tillbaka till Svedala. Kommer förvisso tillbaka ytterligare en vecka snart men vill gärna ut på sjön när det går.
Bestämde träff med mamma hos farmor efter jobbet. Stuvade in alla grejer (inklusive inhandlad mat) i båten och kastade loss i strålande solsken, men en del vind. Första stopp Korsö. Gick iland och gick runt en stund. Efter att förgäves letat runt efter en gravering på bergen, gav vi oss vidare till nästa holme, denna gång för middag och bad. Grillat blev det med lite potatissallad. Bad hanns med både före och efter mat. Så ljuvligt skönt och varmt. Vi satt ganska länge innan både tiden och verkligheten hann i fast oss och vi begav oss iväg hemåt. Kvällen blev inte så lång men ändå helt underbar och solbrända och saltstänkta kunde vi somna in.

En kortare tur...

Efter att ha hämtat flytdräkten i Kalmarnäs och bytt den till en mindre storlek på byggvaruhuset flyttade vi över Marie och Julle från Östra hamnen till Möckelö. Som vanligt startade motorn utan några som helst problem. Åter igen fint väder, blåsigt, men inget som störde oss. Resan idag tog bara knappa 2 timmar. Även om det skulle varit skönt med en längre tur så fick vi nöja oss denna gång, vi skulle nämligen hem på middag hos bekanta. Men jag har ju fortfarande en hel vecka på mig innan min semester slutar så jag hinner göra många turer mer... Eller?

Stor-vinst!

Blev ingen tur med Marie idag men däremot ett glädjande besked. Jag/pappa/vi (vet inte riktigt vems lott det egentligen var) har vunnit högsta vinsten i snipäventyrets lotteri, en flytdräkt! Precis vad jag behövde...

Lugnet efter stormen...

Vaknade inte helt utvilade efter en riktigt kall natt. Bara 14 grader när vi la oss (och ca 7 grader under natten har jag senare fått höra). Lite frukost på bryggan och dags att plocka ihop. Packade i lugnt takt in i bilen och drog småningom hem. Resten av dagen blev inte till så mycket mer än tupplur i soffan och lite slött arbete fram datorn.

Snipäventyr dag 5: Möholm - Mariehamn

Ingen sovmorgon idag heller utan full fart redan från morgonstunden. Avång vid 10-tiden med målet mot Kobba klintar. Vi hade fått en extrapassagerare med oss idag, Goeff från Shetlands-öarna. Efter tre dagar i en liten snipa kände han att lite variation behövdes. Pga av dåliga erfarenheter med Kobbarna, valde Vi, pappa och Fredrik att inte följa med till Kobbarna. Vårt mål blev istället Rödhamn. Där intog vi en alldeles utmärkt lunch av nyrökt fisk och nypotatis. En snabb promenad till maskinhuset hanns med men sedan var det dags att kasta loss igen. Vi la oss till ankars alldeles utanför Mariehamn och väntade på de andra. Mäktig syn att se dem komma som en lång orm mellan öarna.

I hamnen i Rödhamn


Väntan på de andra tillsammans med Stefan och Perius


Den långa ormen....

Efter en stunds cirkulering och väntan i Kapellviken tuffade vi småningom in mot Sjökvarterat, lugn och ordnat, och naturligtvis i en lång rad. En hel del folk väntade oss där och som alltid var det en härlig känsla att tuffa in där. Efter förtöjning serverades den sista gemensamma middagen ute på piren. Därefter började en efter en plocka ur sin båt eller helt enkelt åka i väg med den. Årets snipäventyr var avslutat. Trist och vemodigt, men och andra sidan skulle nog de flesta inte orka med så mycket mer ändå. Min motor har gått som en klocka och med 5 minuters bogser pga oputsade tändstift kan man inte annat än vara nöjd. Det kanske blir båt av Marie, trots allt...
Medan både Kjell och Goeff mönstrade av, hämtade pappa bilen från Möckelö innan vi började plocka ihop. Skulle egentligen gå och ta nån dricka i sjökvarteret men det hela slutade istället med en social tillställning i min båt med Estelle (en arbetskollega från Östersund) och hennes man Janne, Adam, pappa, Kjell och Goeff. Lite trångt i sittbrunnen, men trevligt hade vi. Tog senare en öl/cider upp på land, men tröttheten och kylan smög sig på och vi lade oss mer än nöjda av årets äventyr.

Snipäventyr dag 4: Sandviken - Möholm

Lite kyligare och blåsigare idag men ändå solsken. Eftersom de lovat rätt mycket vind beslöts att strunta i lunch-pausen och istället gå direkt till Möholm. Rejäla (och mycket goda) fisksmörgåsar delades ut redan i hamnen före avgång och återigen steg dunk-dunket i hamnen vid 10-tiden. På väg ut lyckades vi dessvärre med konststycket att kollidera med en plastbåt till ankars, men jag fick nog värsta skråman, tack o lov.

Kyrkan på Kökar

Redan på kökarsfjärden började vi streta rätt mot stora vågor och de små sniporna började kämpa rätt rejält i de stora vågorna. Många fick känna på det kalla vattnet som sköljde över båtarna och många blev tvungna att få bogser pga krånglande motorer. Vi klarade oss ganska bra men jag blev lite våt om armbågarna... Efter ca 5 timmars skumpande vände vi äntligen in i lä bakom holmarna för att slutligen ankomma till ett varmt men blåsigt Möholm. Snabbt fylldes stranden av täcken, filtar, mattor, kläder och allt annat som blivit vått under färden. Någon fick upp värmen genom att pumpa ut allt vatten i båten som samlats under färden... Plötsligt dök även Sjörövar-Fabbe upp och drog iväg alla ungar på skattjakt. Alla var dock inte helt övertygande om att det verkligen var en riktig sjörövare men de gillade chokladpengarna dom hittade...

En del pumpande blev det...


Grejer på tork över allt!


Sjörövar-Fabbe!

Återigen serverades god middag i form av grillad och rökt fisk. Middag övergick i bastu och småningom sagoläsning i danspaviljongen. Åter igen drogs instrumenten fram och musik hördes långt in på småtimmarna. Ikväll dock utan gamlingarna, de hade gått i säng för länge sedan... Enligt hörsägen slutade musiken när banjospelaren bara hade 2 strängar kvar att spela på...

Möholms lin-färja tar dig till bastun!


Musik inpå småtimmarna...

Snipäventyr Dag 3: Källskär - Sandviken

Vaknade åter till fint väder och i princip inga vindar. Liksom föregående morgon hördes ljuva toner från Kullmans saxofon, men denna gång avnjutandes från dasset. Avgång vid 10 mot vad vi trodde skulle bli Idö (ca 30 min bort) men istället blev det en vindlande färd mellan, grynnor, stenar, öar och skär mot Kökarsören, ett ställe på absoluta utkanten mot Östersjön. Ödsligt men vackert! Min plan var att markera våran färd på sjökortet men efter ca 1 sjömil och 3 försök, gav jag helt enkelt upp, det var totalt omöjligt då det inte fanns några som helst ledmärken än kala holmar. Skulle inte vilja ge mig ut där med segelbåt, ensam!

Vi följer som en orm runt öar o skär!

Kökarsören
Kökarsören byggdes 1906 och står i södra utkanten av Skärgårdshavet. Fyren har från början varit obemannad och var inledningsvis en fotogenfyr. I början var den trekantig men 1983 var fyrtornet så förstört att det måste rivas och ersattes av en modernare fyr.

Kökarsören

Ankom småningom till Husö, där vi intog en något försenad lunch bestående av korv och köttbullefyllda tortillias, märklig men god kombination. På Husö finns i övrigt ett gammalt stenbrott från början av 1900-talet och vi fick en guidad tur av ättlingarna till de personer som levde på ön under dess storhetstid. Mycket intressant.

Husö stenbrott
Stenbrottet ägdes av ett finskt företag och hade sin storhetstid under första hälften av 1900-talet. Stenblock, som vägde uppemot 10 ton, forslades på rälsar i små vagnar, drivna av ett gammalt ånglok, Ålands enda! Stenarna lastades ombord på skutor och fördes vidare till flertalet ställen i både Finland och Sverige.
Idag är brottet helt nedlagt men resterna efter aktiviteten är tydlig överallt i området.

Ättlingarna till dom som levde på ön
under stenbrytningen står och berättar


Ålands enda "ånglok"!


Stora stenblock...


Själva stenbrottet


Stenblock om aldrig skeppades iväg...


Svanhopp på gång...?


En inte helt ovanlig syn;
pojkarna mekar med maskinen och flickan tittar på...

Kastade sedan åter loss i gemensam trupp och genom en smal led in mot och genom Karlby, kom vi småningom till gästhamnen i Sandviken. Efter lite stuvande med båtar lyckades vi faktisk klämma in alla 50 båtar mellan både gästbåtar och storbåtar. Men finns det stjärterum så...
Ikväll bjöds på grillning i strålande sol på berget. Eftersom det var så mycket folk där så valde de flesta att äta i båtarna, med det smakade lika gott för det. Småningom bjöds på bastu och bad, skönt att göra sig riktigt ren igen! I takt med att kvällen fortskred drog regnet in över oss. Dock inget som påverkade oss, festen som startat utomhus, flyttades in under tag. En orkester bestående av dragspel, fiol, mandolin, banjo och gitarr lotsade den sjungande skaran genom en blandning av svensk och irländsk folkmusik, svenska visor och mycket mer. Musiken fortsattes enligt hörsägen av de äldre intill småtimmarna medan vi yngre krupit till kojs redan vid 1-tiden… Men roligt hade vi!

På väg genom Karlby


Simon spelar på sin banjo och pappa dansar!


Sandvikens släta klippor


Sniporkestern med dragspel, fiol, mandolin och gitarr!

Snipäventyr Dag 2: Sottunga - Källskär

Efter en skön lugn natt vaknade vi till en spegelblank vik. Frukosten intogs till tonerna av vackra toner från en saxofon. Mycket stämningsfullt! Småningom skepparmöte och avgång. Nu var vi alla i princip samlade, alla som skulle vara med under resten av resan. Återigen tuffade vi iväg, denna gång söderut mot Kökar. I klump, i led och ibland spritt fördes vi över fjärdar och trånga sund. Utanför Kökar lyckades en av deltagarna att bokstavligen stranda på en grynna medan han talade i telefon (lärdomen är att man aldrig ska prata i mobil samtidigt som kör...). Efter lite skumpande kom vi således till Källskär för att äta en sen lunch. Eftersom vi bara skulle stanna några timmar hastade vi i oss lunchen för att hinna gå runt den fantastiska ön (se nedan).

Åkerhielms paradis
Sommaren 1958 steg svensken och friherren Göran Åkerhielm iland på Källskär. På denna kala och klippiga ö ville han skapa en trädgård, med inspiration från den grekiska kulturen. Med hjälp av kökarsborna, skapades en annorlunda värld med många speciella byggnader och en lummig trädgård. Åkerhielm var övertygad om att kroppsarbete gynnade människan och det mesta utfördes genom handkraft och få bekvämligheter installerades i huset. Runt om i trädgården finns flertalet statyer utplacerade men även över hamnen finns en vakande staty. 1984 skänkte Greven sin del av Källskär till landskapet Åland.

Källskärskannan
På Källskär finns även Ålands kanske mest intressanta naturformation: Källskärskannan. En del av den röda graniten på ön formades under istiden till en stor slät och gracil pokal eller kanna.

Kartan över Källskär


Åkerhielms trädgårdar gränsar med havet!


Gåtfulla statyer i trädgården...


... och en som vakar över hamnen!


Källkärskannan sedd uppifrån

Med värmen lackade svetten och väl tillbaka hoppade de flesta i plurret och kors o tvärs simmade folk i viken. Precis när vi började göra oss klara för avfärd meddelades det vi skulle stanna på Källskär då hamnen var perfekt på alla sätt och vis (jämfört med den tänkta på Idön), framför allt mer barnvänlig. Så efter lite omstuvning av båtar (några inklusive oss hade lagt sig lite långt ut i hamnen) så rustades det även till middag på Källskär, så även till fest. Långt in på natten satt folk och pratade, skrattade och sjöng. Till ljudet av vågornas kluckande somnade jag småningom in.

Hamnen på Källskär


"Ett riktigt skit-göra" att ro dass-båten i hamn






Marie i eget majestät!


"Åsså gjorde dom så här; tungan med! Fader Abrahamn...."

Snipäventyr dag 1: Mariehamn-Sottunga

Redan tidigt började det surra av aktivitet i hamnen och vid 11-tiden hade de flesta anlänt för att äta gemensam lunch på piren. Därefter blev det skepparmöte och avfärd. I takt med knappt 40 båtars motordunk körde vi i gemensam grupp mot Lemströms kanal och vidare ut på Lumparn. Soligt och fint väder, precis som beställt, även om de tunga svarta molnen hängde lågt efter oss.

Mat på bryggan


Avfärd: Kusin Johans "Österskär" i full fart

Färden gick mellan holmar och skär, mest oledat förstås. Ankom till vårt första stopp på Granskär (Vårdö) något försenat, så den utlovade kaffepausen blev mest en kaj-studsare med dass-möjlighet. Således snart vidare mot Sottunga och denna gång fick vi en lite extra-passagerare. Ingela Paléns hund Torres hade haft det väldigt svettigt i deras öppna snipa så vi testade med att ha honom i min båt där det finns mer skugga. Funkade fint förutom att han var alltför nyfiken att hållas i båten. Småningom hittade han sin plats på ruff-taket med god utsikt, svalkande vind och i skuggan av oss!

Alla samlade på Granskär


Skepparmöte, Kim för talan!


Torres i skuggan av Kjell

Ankom återigen lite försenat till Skaje på Sottunga. Där blev det rejält trångt men med lite stuvande så fick alla båtar plats. Nu var det vår tur att vänta för den utlovade maten blev försenad och jag passade på att ta mig ett välförtjänt och helt underbart bad i havet. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, eller i detta fall, vi väntade för länge. Fisksoppa serverades men halvdelen av äventyrarna fick enbart spad, innehållet va slut. Men gott var det i alla fall. Under kvällen fanns servering av våfflor, pannkaka och rökt fisk, vilket behövdes då många magar kurrade. Kvällen var ändå ganska lyckad även om underhållningen kanske inte var den bästa… Pga mina brända axlar blev det lite vridande och vändande innan jag slutligen somnade in.

Skaje, vår hamn


Socialt samkväm i Julle...


...och på landbacken!

Snipäventyr Dag 0: Eckerö - Mariehamn

Steg upp tidigt idag för att inte behöva stressa inför avfärd. Före tolv var vi helt klara, så vi körde ut Marie ur båthuset lämnade nyckeln och åkte hem för lunch. Avfärd ungefär vid ett-tiden i strålande sol och lite vågor. Helt otroligt nog så tuffade motorn på utan någon som helst hostning, hela vägen till Östra hamnen. Där hade flertalet andra båtar redan kommit och under kvällen trillade flera in. På kaj mötte Kjell upp och vi åkte i gemensamt mak för att handla lite mat. Efteråt skjutsade Kjell över pappa till Möckelö, då han skulle köra över Julle till sjökvarteret. Jag åkte tillbaka till Marie och tog sedan en snabb vända in till Centrum för lite inköp, penninguttag och mat. Det blev även ett svalkande dopp vid Mariebad. Resten av kvällen blev mest social med de andra äventyrarna innan sängen vankades. Efter en kort överläggning valde även pappa att sova kvar i Marie.

Hammarlänningarna har anlänt!


"Om man skruvar lite här..."


"...fungerar det då, månne?"


Lite sista-minuten putsning med lackpenseln

Den stora packningsdagen

Dagen började förvisso med en tur till tandläkaren och lite sista-minuten-inköp, men det var snabbt överstökat. Sedan började vi att plocka ihop ett berg med grejer som skulle med, dags för Amerika-resa alltså. Som vanligt kan man dock ändå inte låta bli att imponeras av den stora mängd grejer som faktiskt ryms in i en båt. Väl instuvat så fanns det inte så mycket mer att göra än att göra klart för avfärd under morgondagen. Även Lindmans kom och samtalade under eftermiddagen och vi avtalade traditionsenligt att samåka till Mariehamn.

Vi hann plocka en hel del smultron idag...!

Under kvällen har vi även varit på skepparmöte och som alltid är det lika trevligt att träffa alla snipäventyrare. Kul att träffa Kjell igen för första gången på länge. Vi smidde lite planer inför veckan men i övrigt blev det mest socialt samkväm.

Allt flyter fortfarande...

Idag hade vi lite mer bråttom än normalt med att stiga upp. Vi ville se om Marie flöt. Det gjorde hon, och med besked. Pumparna gick väldigt sparsamt, nästan lite för sällan... men man kunde ju inte annat än att glädjas. Vi kan ändå inte låta bli att oroa oss lite; med tanke på alla problem tidigare år, har allt gått lite för bra hittills.

Resten av dagen ägnades framför allt till Lin som hamnat lite i skymundan. Så mycket mer hände inte.

Idag har det också blivit klart med min besättning. Av olika orsaker kunde Sandra och Felicia inte vara med i år, trist nog och länge såg det ut som om jag skulle bli ensam, eller snarare så att pappa skulle få lämna Julle hemma för att åka med mig. Under veckan hörde Kjell (Hansen) av sig som ivrig aspirant och nu är det alltså klart. Han hävdar bestämt att han är ballast, vi får välan se. Men super-kul ska det ändå bli!

Allt flyter...

...och det gör Marie också!

Vi finfixade lite grejer idag men tog det faktiskt mera lugnt. Åter igen har vi fått låna båthus utav Ronny där Marie kan ligga några dagar, mest för säkerhets skull. Dessutom är det trevligare att packa henne om den ligger under tak. Vi hann med både middag och kaffe i lugn och ro innan Sven-Ingmar, trogen som alltid, kom med bilen och drog ner Marie till sjön. Hon gled i utan problem med ett stort svisch, sedan var det bara att starta motorn och köra in i båthuset. Läckor? Jo självklart, men inte alls som i fjol. Pumparna gick mest hela tiden i början, men hon höll inte på att sjunka denna gång. Nu kändes det bra! Men visst finns lite nervositet, tänk om batterierna inte räcker till pumparna, då lär hon sjunka... Men i år är jag optimist!

Tomt på gården med alla båtar borta

Julle-dag

Idag har vi tagit paus i arbetet på Marie. Vi sjösatte Julle och körde den till stan. Allt gick helt smärtfritt, motorn gick som en klocka. Vädret var väl inte det bästa, men o andra sidan kunde det varit sämre. Kom hem ganska sent, men vi hann avsluta kvällen genom att prova Maries motor. Startade fin, fint! Det bådar gott för årets äventyr.

Dags igen!

Oj, oj!

Nu är det åter dags för att fixa ordning Marie inför sommaren. Året går snabbt när man har roligt. Detta år har pappa smygstartat med arbetet under vintern genom att slita ut alla "vägg-ribbor" i båten för att därefter putsa och lacka samtliga. Nu när jag såg Marie satt alla ribbor på plats och plötsligt såg allt mycket fräschare ut inuti!

Eftersom mitt dagboksskrivande varit lite nedlagt så har det hunnit gå hela två veckor sedan min hemkomst. Under denna period har pappa hunnit plasta delar av botten dvs de värsta sprickorna. Men vi har även målat delar av insidan och bänkarna i sittbrunnen, reparerat däcklister, lackat huset, putsat och lackat däck, satt på fiskjärn, målat botten, ominstallerat allt det elektriska, satt på ny ratt, satt på pulpiten på fördäck med mycket mera! Med de madrasser som jag skurit till och med till tillhörande överdrag så såg ju allt riktigt mysigt ut! För första året någonsin (under 3 år) är vi faktiskt helt redo för sjösättning i tid (dvs 5 dagar innan snipäventyrets start).

Gammalt blir nytt och otätt blir tätt (med hjälp av lite plast)


Luftig målarverkstad!


Nya ventiler till ytterväggen!

I år känns det bra, och troligen kommer hon inte att läcka lika mycket vid sjösättningen, eller det är i alla fall vår förhoppning.

VI ÄR REDO!